Konstiga människor

Jag har jobbat med mitt exjobb nu i ca 7 veckor och har hela tiden suttit på samma kontor här i Västerås. Inte konstigt då att jag fick en chock imorse. Jag kom ifrån parkeringen och skulle gå in genom dörren. Framför mig gick en gubbe som jobbar på samma avdelning som jag sitter på. Han sitter dessutom tre rum bort, men när jag håller upp dörren åt honom, så frågar han: Vart ska du? Vad säger man då? Jag fick visa mitt passerkort och då var det ok för mig att stiga. Om man nu ska vara så uppmärksam vid dörren, kan man inte vara det jämt? Fråga mig vad jag gör när jag tar kaffe? När jag äter lunch i samma rum som han? När jag går förbi hans rum eller när jag möter honom i korridoren. Jag blir bara så trött på såna människor. Nu tänker jag inte heja på honom i korridoren, jag ska få min hämnd. :) Jag måste bara säga att det finns trevliga människor här också, men de är i minoritet.

Annars händer inte så mycket. Fick hem en ny tv igår. En kompis som ska iväg norrut och inte fick med sig den. Varför man nu vill åka norrut, jag blir deprimerad redan här, vad blir man inte om man bor 60 mil norr om Västerås.

Jag längtar inte alls till sveriges matcher utan önskar att det är 14 oktober snart. Men den som väntar på nåt gott...